Ålen drabbas hårt av vattenkraftsanläggningarna på grund av sin långsmala kropp löper den större risk att skadas och dödas i vattenkraftverkens turbiner. Till följd av detta och att ålbestånden minskat drastiskt bedöms det mycket angeläget att finna åtgärder som underlättar ålens passage förbi kraftverk"
Ekologiskt fiskevård och hållbart fiske
7.5 poäng
Vattendirektivet och Gavleån
”Öppnar EU:s vattendirektiv för fria vandringsvägar i
Gavleån?”
2013-06-06
Tack till
-
Inger
Lindbäck, Vd Gävle kraftvärme, dotterbolag till Gävle Energi
-
Bernt
Moberg, fiskevårdskonsult, skribent med mera
-
Christer
Borg, ordförande Älvräddarna
-
Fredrik
Stjernholm och Kalle Gullberg länsstyrelsen Gävleborg
-
Christer
Wiklund, fiskevärd och fisketillsyningsman Gavleån
-
Axel
Henckel, Sportfiskarna
-
Lars
Hillström, Högskolan Gävle
……och inte minst
Gavleån för alla fisketurer genom åren
Sammanfattning:
EU:s vattendirektiv finns sedan 2000 och syftar till att
säkra en god
vattenkvalitet i Europas grund och ytvatten. Vattendirektivet infördes
i svensk lagstiftning 2004. 2008 bildades Gästriklands vattenråd
som arbetar för vattendirektivet i landskapet. Gavleån är ett reglerat
vattendrag med åtta kraftverk på en sträcka på knappt 30 km.
Länsstyrelsen fann 27 arter vid fiskinventeringar i ån 2012. I detta
arbete har jag undersökt hur olika aktörer från kraftbolag,
Sportfiskarna, Älvräddarna, Länsstyrelsen, Gästriklands vattenråd
och en fiskevärd ser på frågeställningarna om god ekologisk status
och fria vandringsvägar i Gavleån.
vattenkvalitet i Europas grund och ytvatten. Vattendirektivet infördes
i svensk lagstiftning 2004. 2008 bildades Gästriklands vattenråd
som arbetar för vattendirektivet i landskapet. Gavleån är ett reglerat
vattendrag med åtta kraftverk på en sträcka på knappt 30 km.
Länsstyrelsen fann 27 arter vid fiskinventeringar i ån 2012. I detta
arbete har jag undersökt hur olika aktörer från kraftbolag,
Sportfiskarna, Älvräddarna, Länsstyrelsen, Gästriklands vattenråd
och en fiskevärd ser på frågeställningarna om god ekologisk status
och fria vandringsvägar i Gavleån.
Samtliga aktörer efterfrågar tydligare direktiv från Havs-
och Vattenmyndigheten
om vad god ekologisk status är och hur frågan om fria
vandringsvägar skall tolkas. Representanterna från Sportfiskarna, Älvräddarna
och Gästriklands vattenråd anser att en god ekologisk status innebär fria
vandringsvägar från havet till Storsjön. Representanten från Länsstyrelsen
kan även inta det perspektivet om Havs- och Vattenmyndigheten utgår i
ifrån att Gavleåns referenstillstånd är ett strömmande vatten. Gävle energi
ingår i ett samarbete med Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och
Nilssons kraft om vandringsvägar i Gästrikland, där expertis från
Karlstad universitet konsulteras och Länsstyrelsen årligen inventerar
artbestånden i Gavleån och Testeboån.
om vad god ekologisk status är och hur frågan om fria
vandringsvägar skall tolkas. Representanterna från Sportfiskarna, Älvräddarna
och Gästriklands vattenråd anser att en god ekologisk status innebär fria
vandringsvägar från havet till Storsjön. Representanten från Länsstyrelsen
kan även inta det perspektivet om Havs- och Vattenmyndigheten utgår i
ifrån att Gavleåns referenstillstånd är ett strömmande vatten. Gävle energi
ingår i ett samarbete med Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och
Nilssons kraft om vandringsvägar i Gästrikland, där expertis från
Karlstad universitet konsulteras och Länsstyrelsen årligen inventerar
artbestånden i Gavleån och Testeboån.
Under arbetets gång har Mark- och miljödomstolen fattat
beslut om att ett
nytt kraftverk kan byggas i Forsbacka och tas i drift om ett omlöp och fingaller
för nedströms vandrande fisk byggs först. Domen har överklagats av Älvräddarna
till Mark- och Miljööverdomstolen och har ej vunnit laga kraft.
nytt kraftverk kan byggas i Forsbacka och tas i drift om ett omlöp och fingaller
för nedströms vandrande fisk byggs först. Domen har överklagats av Älvräddarna
till Mark- och Miljööverdomstolen och har ej vunnit laga kraft.
Innehållsförteckning
Kapitel 1: Bakgrund
1- Inledning
1.1-
Frågeställningar
1.2-
Metod
1.3-
Metodproblem
1.4-
Syfte
Kapitel 2: Gavleåns vattensystem
2- Gavleåns vattensystem och kraftverk
2.1- Gavleåns artbestånd av lax, havsöring och ål
2.2- Den ekologiska statusen
2.3 – Vad här hänt i Gavleån sedan vattendirektivet trädde i
kraft?
Kapitel 3: Intervjuer:
Möjligheter till fria vandringsvägar i Gavleån
3:1- Intervju Bernt Moberg, Gästrikland, Sportfiskarna,
Konsult i fiskevård,
fiskeskribent i Gefle Dagblad
fiskeskribent i Gefle Dagblad
3:2- Intervju Christer Borg, Ordförande Älvräddarna
3:3- Skriftligt svar från Axel Henckel, jurist Sportfiskarna
3:4- Intervju med Inger Lindbäck, VD Gävle kraftvärme ab,
helägt dotterbolag
till Gävle energi
till Gävle energi
3:5- Intervju med biolog Fredrik Stjernholm, Länsstyrelsen
Gävleborg
3:6- Intervju Christer Wiklund fiskevärd,
fisketillsyningsman, redskapshandlare
och flugfiskare
och flugfiskare
Kapitel 4: Slutdiskussion och
frågeställning
Källhänvisning/Litteraturförteckning
- Inledning:
Den europeiska ålen är på väg att försvinna för alltid. På
mindre än 60 år har
mer än 99 % som kunnat räknas vid Europas kust försvunnit. Ålen har en
komplex livscykel och är idag akut hotad och fridlyst. Bidragande orsaker
antas bland annat vara överfiske i havet och vandringshinder uppströms
och nedströms i sötvatten. Lax och havsöring är även arter som är beroende
av både salt- och sötvatten under sin livscykel. De vilda bestånden av lax
och havsöring har liksom ålen minskat kraftigt de senaste 100 åren.
Det vilda beståndet av lax är nära kollaps. Varje år dör hundratusentals
rödlistade ålar och smolt från lax och öring i de svenska vattenkraftverkens
galler och turbiner. På många håll kan vandringsfisken inte nå sina
lekområden och uppväxtplatser. Fler än nio av tio vattenkraftverk i Sverige
saknar vattenvägar för vandringsfisken. Kraven ökar nu på kraftbolagen
att återställa vattenmiljöer och fiskvägar i och med EU:s vattendirektiv.
Vattendirektivet finns sedan 2000 och syftar till att säkra en god vattenkvalitet
i Europas grund- och ytvatten. Det ställer krav på att alla EU:s medlemsländer
arbetar med ett gemensamt sätt med vattenförvaltningen. Arbetet är inriktat
på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra
tillståndet för de vattenberoende ekosystemen. Det övergripande målet
är att nå god vattenstatus till år 2015, eller senast 2027. Om ett vatten är
påverkat fysiskt av till exempel kraftverksutbyggnad finns möjlighet för
vattenmyndigheten att förklara det kraftigt modifierat, vilket innebär lägre
ställda krav på växt och djurliv.
Källa: ”Nya tider randas-växande krav på bättre vandringsvägar”
- Pelle Oskarsson, Svenskt fiske, en medlemstidning från
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 1/2013
mer än 99 % som kunnat räknas vid Europas kust försvunnit. Ålen har en
komplex livscykel och är idag akut hotad och fridlyst. Bidragande orsaker
antas bland annat vara överfiske i havet och vandringshinder uppströms
och nedströms i sötvatten. Lax och havsöring är även arter som är beroende
av både salt- och sötvatten under sin livscykel. De vilda bestånden av lax
och havsöring har liksom ålen minskat kraftigt de senaste 100 åren.
Det vilda beståndet av lax är nära kollaps. Varje år dör hundratusentals
rödlistade ålar och smolt från lax och öring i de svenska vattenkraftverkens
galler och turbiner. På många håll kan vandringsfisken inte nå sina
lekområden och uppväxtplatser. Fler än nio av tio vattenkraftverk i Sverige
saknar vattenvägar för vandringsfisken. Kraven ökar nu på kraftbolagen
att återställa vattenmiljöer och fiskvägar i och med EU:s vattendirektiv.
Vattendirektivet finns sedan 2000 och syftar till att säkra en god vattenkvalitet
i Europas grund- och ytvatten. Det ställer krav på att alla EU:s medlemsländer
arbetar med ett gemensamt sätt med vattenförvaltningen. Arbetet är inriktat
på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra
tillståndet för de vattenberoende ekosystemen. Det övergripande målet
är att nå god vattenstatus till år 2015, eller senast 2027. Om ett vatten är
påverkat fysiskt av till exempel kraftverksutbyggnad finns möjlighet för
vattenmyndigheten att förklara det kraftigt modifierat, vilket innebär lägre
ställda krav på växt och djurliv.
Källa: ”Nya tider randas-växande krav på bättre vandringsvägar”
- Pelle Oskarsson, Svenskt fiske, en medlemstidning från
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 1/2013
Gavleån är ett artrikt vatten och vid länsstyrelsens
fiskinventeringar
2012 fanns 27 arter nedströms Strömdalens kraftverk och elva arter
uppströms det. Ån har åtta kraftverk och ännu ingen fisktrappa/inget
omlöp. Ålen var för 100 år sedan rikligt förekommande i Gavleån
och dess tillflöden. Ålen drabbas hårt av vattenkraftsanläggningarna
på grund av sin långsmala kropp löper den större risk att skadas och
dödas i vattenkraftverkens turbiner. Till följd av detta och att ålbestånden
minskat drastiskt bedöms det mycket angeläget att finna åtgärder
som underlättar ålens passage förbi kraftverk. Storsjön och direkt uppströms
liggande sjöar har en stor ålpopulation som har rätt ålder för utvandring,
men den kan komma att skadas/dödas i Forsbacka kraftverk och
de andra kraftverken nedströms. Gavleån har ursprungligen haft goda
bestånd av lax och havsöring. Enligt fiskevärd och fisketillsyningsman
Christer Wiklund fångas över 200 havsöringar med en medelvikt omkring
tre kilo av sportfiskare i Gavleån varje år. Enligt Bernt Moberg har Gavleån
varit mycket rik på lax. Helt klart har åtminstone några tiotusentals smolt
årligen producerats i Gavleån. I bästa fall kan några tiotals smolt
växa upp på den lilla strömsträcka som återstår nedströms det nedersta
kraftverket. Gavleån är kraftigt reglerad av vattenkraft och
det saknas helt krav på kompensationsåtgärder, som exempelvis fiskvägar.
Gavleån räknas inte som ett kraftmodifierat vatten och 2021 skall vattnet
ha uppnått en god ekologisk status som underlättar reproduktion för fiskar
och vattenlevande djur.
2012 fanns 27 arter nedströms Strömdalens kraftverk och elva arter
uppströms det. Ån har åtta kraftverk och ännu ingen fisktrappa/inget
omlöp. Ålen var för 100 år sedan rikligt förekommande i Gavleån
och dess tillflöden. Ålen drabbas hårt av vattenkraftsanläggningarna
på grund av sin långsmala kropp löper den större risk att skadas och
dödas i vattenkraftverkens turbiner. Till följd av detta och att ålbestånden
minskat drastiskt bedöms det mycket angeläget att finna åtgärder
som underlättar ålens passage förbi kraftverk. Storsjön och direkt uppströms
liggande sjöar har en stor ålpopulation som har rätt ålder för utvandring,
men den kan komma att skadas/dödas i Forsbacka kraftverk och
de andra kraftverken nedströms. Gavleån har ursprungligen haft goda
bestånd av lax och havsöring. Enligt fiskevärd och fisketillsyningsman
Christer Wiklund fångas över 200 havsöringar med en medelvikt omkring
tre kilo av sportfiskare i Gavleån varje år. Enligt Bernt Moberg har Gavleån
varit mycket rik på lax. Helt klart har åtminstone några tiotusentals smolt
årligen producerats i Gavleån. I bästa fall kan några tiotals smolt
växa upp på den lilla strömsträcka som återstår nedströms det nedersta
kraftverket. Gavleån är kraftigt reglerad av vattenkraft och
det saknas helt krav på kompensationsåtgärder, som exempelvis fiskvägar.
Gavleån räknas inte som ett kraftmodifierat vatten och 2021 skall vattnet
ha uppnått en god ekologisk status som underlättar reproduktion för fiskar
och vattenlevande djur.
I detta arbete vill jag belysa hur representanter från olika
aktörer
(kraftbolag, Länsstyrelsen, Sportfiskarna, Älvräddarna, Gästriklands
vattenråd och fiskevärdar) ser på vattendirektivet och
Gavleån med fokus på fria vandringsvägar.
(kraftbolag, Länsstyrelsen, Sportfiskarna, Älvräddarna, Gästriklands
vattenråd och fiskevärdar) ser på vattendirektivet och
Gavleån med fokus på fria vandringsvägar.
1.1-Frågeställningar:
- Vad innebär god ekologisk status för Gavleån?
- Vad kan göras för att underlätta fiskvandring i Gavleån?
- Innebär god ekologisk status fria vandringsvägar från havet
till Storsjön?
- Vilka problem finns för i Gavleån idag?
- Hur kan problemen åtgärdas?
- När är det realistiskt att problemen är lösta?
1:2- Metod:
Ovanstående frågeställningar har skickats ut till
representanter från länsstyrelsen,
kraftbolag, Älvräddarna, Sportfiskarna, fiskevärd i Gavleån och Gävle kommun.
Därefter har de som tackat ja till att ställa upp intervjuats. Intervjuerna har tagit
mellan 30-60 minuter. Intervjuerna har därefter renskrivits och delgivits den
intervjuade för ett godkännande.
kraftbolag, Älvräddarna, Sportfiskarna, fiskevärd i Gavleån och Gävle kommun.
Därefter har de som tackat ja till att ställa upp intervjuats. Intervjuerna har tagit
mellan 30-60 minuter. Intervjuerna har därefter renskrivits och delgivits den
intervjuade för ett godkännande.
1:3- Metodproblem:
De flesta av frågeställningarna är öppna frågor vilket ger en
mängd infallsvinklar,
men inte några konkreta svar, utan snarare ger svaren upphov till fler frågor.
Gävle kommun har ej medverkat i utredningen.
men inte några konkreta svar, utan snarare ger svaren upphov till fler frågor.
Gävle kommun har ej medverkat i utredningen.
1:4- Syfte:
Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika aktörer
tolkar EU:s
vattendirektiv och om dessa anser att direktivet kan öppna för
fria vandringsvägar i Gavleån.
vattendirektiv och om dessa anser att direktivet kan öppna för
fria vandringsvägar i Gavleån.
2- : Gavleåns
vattensystem och kraftverk
Gavleån är vattendrag i Gästrikland mellan Storsjön och
Gävlebukten (Bottenhavet).
Inloppet är beläget i Forsbacka och utloppet i Gävle, längden är knappt
30 kilometer, inklusive källflöden 129 kilometer.
Inloppet är beläget i Forsbacka och utloppet i Gävle, längden är knappt
30 kilometer, inklusive källflöden 129 kilometer.
Gavleåns avrinningsområde är cirka 2 500
kvadratkilometer och omfattar
centrala och västra delarna av Gästrikland och östligaste Dalarna.
De viktigaste källflödena är Jädraån, Borrsjöån och Hoån som alla
rinner upp i höglandet gränsen landskapen emellan. I avrinnigsområdet
finns förutom Storsjön, sjöarna Öjaren, Ottnaren, Hyn, Hinsen och Logärden
samt ett stort antal mindre sjöar och vattendrag.
centrala och västra delarna av Gästrikland och östligaste Dalarna.
De viktigaste källflödena är Jädraån, Borrsjöån och Hoån som alla
rinner upp i höglandet gränsen landskapen emellan. I avrinnigsområdet
finns förutom Storsjön, sjöarna Öjaren, Ottnaren, Hyn, Hinsen och Logärden
samt ett stort antal mindre sjöar och vattendrag.
Gavleån som rinner från Storsjön till havet har åtta
kraftverk.
Ortsnamn som Forsbacka, Åbyfors, Hagaström och Tolvfors indikerar
att ån har varit ett strömmande vattendrag. Kraftverken som heter
Strömsborgs-, Strömdalens -, Tolvfors -, Prästforsens – Åbyfors-, Mackmyra-
, Hälleströmmens och Forsbacka indikerar att åns referenstillstånd
är ett strömmande vattendrag. I slutet av 1800-talet byggdes Prästforsens
kraftverk som har byggts om under 1980-talet. Källa; (Wikipedia om Gavleån,
dess historik och kraftverk) Det senaste kraftverket är det underjordiska
kraftverket Strömsborgs kraftverk som blev klart 2001. Det kraftverket
ägs av Nilssons kraftverk. Övriga sju kraftverk ägs av Gävle energi
och ligger uppströms Strömsborgs kraftverk. Det finns några intressanta
biflöden som bland annat har bestånd av öring (Kungsbäcken/Valsjöbäcken)
uppströms Strömdalens kraftverk regementsparken och med harr
(Spikåsbäcken) nedströms Forsbacka kraftverk vid Överhärde.
Ortsnamn som Forsbacka, Åbyfors, Hagaström och Tolvfors indikerar
att ån har varit ett strömmande vattendrag. Kraftverken som heter
Strömsborgs-, Strömdalens -, Tolvfors -, Prästforsens – Åbyfors-, Mackmyra-
, Hälleströmmens och Forsbacka indikerar att åns referenstillstånd
är ett strömmande vattendrag. I slutet av 1800-talet byggdes Prästforsens
kraftverk som har byggts om under 1980-talet. Källa; (Wikipedia om Gavleån,
dess historik och kraftverk) Det senaste kraftverket är det underjordiska
kraftverket Strömsborgs kraftverk som blev klart 2001. Det kraftverket
ägs av Nilssons kraftverk. Övriga sju kraftverk ägs av Gävle energi
och ligger uppströms Strömsborgs kraftverk. Det finns några intressanta
biflöden som bland annat har bestånd av öring (Kungsbäcken/Valsjöbäcken)
uppströms Strömdalens kraftverk regementsparken och med harr
(Spikåsbäcken) nedströms Forsbacka kraftverk vid Överhärde.
2.1: Gavleåns
artbestånd av ål, havsöring och lax
Trots att ån är utbyggd fann länsstyrelsen 27 arter vid sträckan
mellan
Strömdalens kraftverk till havet under 2012-års fiskinventering.
De flesta av dessa arter har lekplatser kring denna sträcka som är cirka 1, 5 km.
Strömdalens kraftverk till havet under 2012-års fiskinventering.
De flesta av dessa arter har lekplatser kring denna sträcka som är cirka 1, 5 km.
Enligt fiskejournalist Bernt Moberg Gästriklands vattenråd i
Gästrikland har det
tidigare fångats lax i Mackmyra. Det har även funnits laxfällor i Tolvfors och
en fisktrappa vid Prästforsens kraftverk. Ålen är idag fridlyst och akut hotad.
Ålen leker i Sargassohavet och växer upp i sötvatten. Gavleåns avrinningsområden
har haft rikligt med ål rent historiskt och det har funnits ett 50-tal ålkistor i
dessa vatten. Det fanns en ålyngelsamlare nedströms kraftverket i Boulongern
fram till 1984.
tidigare fångats lax i Mackmyra. Det har även funnits laxfällor i Tolvfors och
en fisktrappa vid Prästforsens kraftverk. Ålen är idag fridlyst och akut hotad.
Ålen leker i Sargassohavet och växer upp i sötvatten. Gavleåns avrinningsområden
har haft rikligt med ål rent historiskt och det har funnits ett 50-tal ålkistor i
dessa vatten. Det fanns en ålyngelsamlare nedströms kraftverket i Boulongern
fram till 1984.
Fisket i ån nedströms Strömdalens kraftverk till havet är
helt gratis. Ett villkor
för fiskekortet är man skriver under bestämmelserna som gäller i ån. Regler
som gagnar ett långsiktigt fiske. De senaste tre åren har cirka 1600 fiskekort
som gäller hela kalenderåret hämtats ut varje år. Enligt redskapshandlaren,
fiskevärden, tillsyningsmannen och flugfiskaren Christer Wiklund fångades
cirka 200 havsöringar i ån under 2012. Fiskinventeringen som länsstyrelsen
gjorde 2012 kan därför vara missvisande när det gäller åns havsöringsbestånd,
eftersom ytterst få öringar fångades vid provfisket. Wiklund uppger att han
fångar mellan 50-60 havsöringar per år i Gavleån som han återutsätter och
han fotograferar de flesta öringar han fångar i ån för att dokumentera det rika beståndet.
för fiskekortet är man skriver under bestämmelserna som gäller i ån. Regler
som gagnar ett långsiktigt fiske. De senaste tre åren har cirka 1600 fiskekort
som gäller hela kalenderåret hämtats ut varje år. Enligt redskapshandlaren,
fiskevärden, tillsyningsmannen och flugfiskaren Christer Wiklund fångades
cirka 200 havsöringar i ån under 2012. Fiskinventeringen som länsstyrelsen
gjorde 2012 kan därför vara missvisande när det gäller åns havsöringsbestånd,
eftersom ytterst få öringar fångades vid provfisket. Wiklund uppger att han
fångar mellan 50-60 havsöringar per år i Gavleån som han återutsätter och
han fotograferar de flesta öringar han fångar i ån för att dokumentera det rika beståndet.
2.2: Den ekologiska statusen
Den ekologiska statusen omfattas av:
-
Biologiska
faktorer (växter, fisk, kiselalger, växtplankton, bottenfauna)
-
Fysikaliska-kemiska
faktorer (övergödning, försurning)
-
Hydromorfologiska
faktorer (vandringshinder, flödespåverkan, morfologi)
God ekologisk status innebär att vattnets vägar och flöden,
struktur på bottnar
och stränder, samt de fysikalisk-kemiska förhållandena i vattnet inte får uppvisa
mer än små avvikelser från vad som betraktas som naturliga förhållanden
(referenstillståndet) för den typen av vatten i området. En viktig princip är
också att inget vatten får försämras, det handlar inte bara om att reparera
och förbättra skadade vattenmiljöer utan också om att förebygga försämring.
Varje land måste se till att målen om god ekologisk status uppnås, hur man
gör det är upp till varje land och regering.
och stränder, samt de fysikalisk-kemiska förhållandena i vattnet inte får uppvisa
mer än små avvikelser från vad som betraktas som naturliga förhållanden
(referenstillståndet) för den typen av vatten i området. En viktig princip är
också att inget vatten får försämras, det handlar inte bara om att reparera
och förbättra skadade vattenmiljöer utan också om att förebygga försämring.
Varje land måste se till att målen om god ekologisk status uppnås, hur man
gör det är upp till varje land och regering.
I samband med att
vattendirektivet infördes i svensk lagstiftning 2004 delades
Sverige in i fem vattendistrikt med egna vattenmyndigheter. Vattendirektivet
finns reglerat sedan 2004 i vattenförvaltningsförordningen 2004:660,
länsstyrelseinstruktionen 2004:663 och Miljöbalken. Länsstyrelsen ska bistå
vattenmyndigheten. Lokal och regional samverkan är viktig och vattenråd
och arbetsgrupper arbetar för att uppnå målen.
Sverige in i fem vattendistrikt med egna vattenmyndigheter. Vattendirektivet
finns reglerat sedan 2004 i vattenförvaltningsförordningen 2004:660,
länsstyrelseinstruktionen 2004:663 och Miljöbalken. Länsstyrelsen ska bistå
vattenmyndigheten. Lokal och regional samverkan är viktig och vattenråd
och arbetsgrupper arbetar för att uppnå målen.
2:3 Vad har hänt i
Gavleån sedan vattendirektivet trädde i kraft?
Ett vattenråd bildades för Gästrikland bildades 2008, med
representanter
från Gästriklands kommuner, samt Älvkarleby och Falu kommuner,
skogs- och järnverksindustri, LRF, Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen
bland annat. Det var i vattenrådet frågan om Forsbacka kraftverk väcktes.
Kontakt etablerades sedan mellan vattenrådet och Gävle Energi. Därefter
startade projektet fiskvandring i Gästrikland.
från Gästriklands kommuner, samt Älvkarleby och Falu kommuner,
skogs- och järnverksindustri, LRF, Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen
bland annat. Det var i vattenrådet frågan om Forsbacka kraftverk väcktes.
Kontakt etablerades sedan mellan vattenrådet och Gävle Energi. Därefter
startade projektet fiskvandring i Gästrikland.
Länsstyrelsen och Gävle energi, Nilssons kraft och
Naturskyddsföreningen har
ett projekt som heter ”återställning av fiskvandring i Gästrikland” och har till
syfte att återskapa och bevara naturliga miljöer och biologisk mångfald och
hjälpa vandrande fisk i landskapets två största vattendrag; Gavleån och Testeboån.
En ny teknik kommer att utvecklas för att underlätta passagen förbi
vattenkraftverk för vandrande fisk. Den totala budgeten är 7.2 miljoner
(Naturskyddsföreningen 4.65 miljoner kr, Gävle energi 1,72 miljoner kronor
och Nilsson kraft 800 000 kr.) Under 2012 och 2013 kommer olika
provfisken göras för att kartlägga fiskarter och dess vandringar. Under 2012 fann
länsstyrelsen 27 arter vid inventeringen av Gavleån och ännu fler arter i Testeboån
som ej är lika utbyggd som Gavleån. Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle kommun och
Karlstad universitet står för insatserna att öka kunskapen och projektera åtgärder.
Inom projektet arbetar bland annat Olle Calles från Karlstads universitet som är
en av Europas ledande experter på fiskvandring. Genom att bygga fingaller med
ny utformning och omlöp hindras fisk från att gå in i kraftverken och ger
möjligheter till fiskvandring och reproduktion av vandrande fisk.
ett projekt som heter ”återställning av fiskvandring i Gästrikland” och har till
syfte att återskapa och bevara naturliga miljöer och biologisk mångfald och
hjälpa vandrande fisk i landskapets två största vattendrag; Gavleån och Testeboån.
En ny teknik kommer att utvecklas för att underlätta passagen förbi
vattenkraftverk för vandrande fisk. Den totala budgeten är 7.2 miljoner
(Naturskyddsföreningen 4.65 miljoner kr, Gävle energi 1,72 miljoner kronor
och Nilsson kraft 800 000 kr.) Under 2012 och 2013 kommer olika
provfisken göras för att kartlägga fiskarter och dess vandringar. Under 2012 fann
länsstyrelsen 27 arter vid inventeringen av Gavleån och ännu fler arter i Testeboån
som ej är lika utbyggd som Gavleån. Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle kommun och
Karlstad universitet står för insatserna att öka kunskapen och projektera åtgärder.
Inom projektet arbetar bland annat Olle Calles från Karlstads universitet som är
en av Europas ledande experter på fiskvandring. Genom att bygga fingaller med
ny utformning och omlöp hindras fisk från att gå in i kraftverken och ger
möjligheter till fiskvandring och reproduktion av vandrande fisk.
Sommaren 2010 torrlades Gavleån i centrala Gävle vilket ledde
till polisanmälan,
åtal och senare fällande dom för Nilssons kraft. Samma sommar
observerade och fotodokumenterade Bernt Moberg ålyngel som försökte ta sig
förbi Strömdalens kraftverk. Det fanns en ålyngelsamlare nedströms kraftverket
i Boulongern fram till 1984 sedan togs den bort, för att kraftbolaget, Gävle Energi,
påstod att det inte gick in någon ål i den. Ålynglen vandrar när det är som varmast
i vattnet och den är i behov av att det då är rikligt med vatten för att ta sig förbi
hinder. 1974 byggdes en tröskel utanför där konserthuset ligger idag. Med ett litet
vattenflöde tar sig inte ålen ens förbi där. Under 2011 byggdes en enklare
vandringsväg förbi denna tröskel.
åtal och senare fällande dom för Nilssons kraft. Samma sommar
observerade och fotodokumenterade Bernt Moberg ålyngel som försökte ta sig
förbi Strömdalens kraftverk. Det fanns en ålyngelsamlare nedströms kraftverket
i Boulongern fram till 1984 sedan togs den bort, för att kraftbolaget, Gävle Energi,
påstod att det inte gick in någon ål i den. Ålynglen vandrar när det är som varmast
i vattnet och den är i behov av att det då är rikligt med vatten för att ta sig förbi
hinder. 1974 byggdes en tröskel utanför där konserthuset ligger idag. Med ett litet
vattenflöde tar sig inte ålen ens förbi där. Under 2011 byggdes en enklare
vandringsväg förbi denna tröskel.
En arbetsgrupp för Gavleån bildades hösten 2010 med representanter
från
industri, jordbruk, fiskevårdsområden, Älvräddarna, Sportfiskarna, kommunen,
fiskevärdar, länsstyrelsen och kraftbolag bland annat. Arbetgruppens uppgift
är att föra dialog och hjälpa till att sprida information och förankra åtgärder.
industri, jordbruk, fiskevårdsområden, Älvräddarna, Sportfiskarna, kommunen,
fiskevärdar, länsstyrelsen och kraftbolag bland annat. Arbetgruppens uppgift
är att föra dialog och hjälpa till att sprida information och förankra åtgärder.
Under mars 2013 hade mark-
och miljödomstolen förhandling om
Forsbacka kraftverk. Domstolen sade i maj ja till förslaget om att riva ett kraftverk
för att bygga ett nytt, inklusive idén att göra ett naturligt omlöp för fisken.
För att förhindra att ål och annan fisk hamnar i turbinen måste Gävle Energi
sätta ett snett galler vid kraftverksintaget. All ål som fångas vid intagsgallret
ska sättas ut i Gavleåns mynning. För uppvandrande fisk ska Gävle Energi
bygga en naturlig slingrande bäck på Rörverksholmen. Bäcken ska passa alla
fiskarter som finns i ån vid Forsbacka. Älvräddarnas ordförande Christer Borg
uppger att Kammarkollegiet och Älvräddarna har överklagat mark- och miljödomstolens
domslut till mark- och miljööverdomstolen. Skälen i båda fallen är att man
vill ha en större mängd vatten, författningskommentarerna till miljöbalken
skall spill helst ligga runt MLQ (medellågvattenföring) vilket inte sökande
gick med på under förhandlingen. Därtill vill man ha tidsbegränsat tillstånd,
vilket är praxis i andra europeiska länder, som exempelvis Frankrike, Norge och USA.
Forsbacka kraftverk. Domstolen sade i maj ja till förslaget om att riva ett kraftverk
för att bygga ett nytt, inklusive idén att göra ett naturligt omlöp för fisken.
För att förhindra att ål och annan fisk hamnar i turbinen måste Gävle Energi
sätta ett snett galler vid kraftverksintaget. All ål som fångas vid intagsgallret
ska sättas ut i Gavleåns mynning. För uppvandrande fisk ska Gävle Energi
bygga en naturlig slingrande bäck på Rörverksholmen. Bäcken ska passa alla
fiskarter som finns i ån vid Forsbacka. Älvräddarnas ordförande Christer Borg
uppger att Kammarkollegiet och Älvräddarna har överklagat mark- och miljödomstolens
domslut till mark- och miljööverdomstolen. Skälen i båda fallen är att man
vill ha en större mängd vatten, författningskommentarerna till miljöbalken
skall spill helst ligga runt MLQ (medellågvattenföring) vilket inte sökande
gick med på under förhandlingen. Därtill vill man ha tidsbegränsat tillstånd,
vilket är praxis i andra europeiska länder, som exempelvis Frankrike, Norge och USA.
- INTERVJUER: Möjligheter till fria vandringsvägar i
Gavleån.
Frågeställningen i detta arbete är fokuserat på de
hydromorfologiska
faktorerna (vandringshinder, flödespåverkan och morfologi). Ett argument som
förekommer i debatten om omlöp är att om ett sådant byggs bör det dels
finnas förutsättningar för fisken att vandra förbi både uppströms och
nedströms, samt att arterna som vandrar förbi kan ha en passande biotop
för lek uppströms. Under senare år har vikten av fungerande nedströmspassage
vid kraftverk studerats av bland annat Karlstads universitet, saknas ett sådant
är risken stor att inte fisken kan vandra förbi nedströms utan trasas sönder
i kraftverkets turbiner. Undersökningar har visat att laxtrappor fungerar
bara för en del av fisken. Finns det inte ålgaller och passager för vandringen
tillbaka till havet dör 70 % av ålen och 20 % av smolten i kraftverkets galler
och turbiner för varje kraftverk de passerar, enligt Ingemar Alenäs kommunekolog
i Falkenbergs kommun. Gavleån har 27 olika fiskarter som förekommer
nedströms det första kraftverket och betydligt färre arter uppströms kraftverket.
Åtta kraftverk finns i ån. Hur ser då olika aktörer på att ”öppna upp Gavleån
inom ramen för vattendirektivet”?
faktorerna (vandringshinder, flödespåverkan och morfologi). Ett argument som
förekommer i debatten om omlöp är att om ett sådant byggs bör det dels
finnas förutsättningar för fisken att vandra förbi både uppströms och
nedströms, samt att arterna som vandrar förbi kan ha en passande biotop
för lek uppströms. Under senare år har vikten av fungerande nedströmspassage
vid kraftverk studerats av bland annat Karlstads universitet, saknas ett sådant
är risken stor att inte fisken kan vandra förbi nedströms utan trasas sönder
i kraftverkets turbiner. Undersökningar har visat att laxtrappor fungerar
bara för en del av fisken. Finns det inte ålgaller och passager för vandringen
tillbaka till havet dör 70 % av ålen och 20 % av smolten i kraftverkets galler
och turbiner för varje kraftverk de passerar, enligt Ingemar Alenäs kommunekolog
i Falkenbergs kommun. Gavleån har 27 olika fiskarter som förekommer
nedströms det första kraftverket och betydligt färre arter uppströms kraftverket.
Åtta kraftverk finns i ån. Hur ser då olika aktörer på att ”öppna upp Gavleån
inom ramen för vattendirektivet”?
konsult i fiskevård och skribent om fiske i Gefle Dagblad
Vad innebär god
ekologisk status för Gavleån?
Att alla naturligt förekommande arter finns i livskraftiga
populationer. Om någon
eller några naturligt förekommande arter inte finns i en livskraftig population så
ska åtgärder vidtas så att en livskraftig population återskapas. Jag tycker mig
skönja att det finns ett perspektiv i vattendirektivet som skyddar vattenkraften
genom att åtgärder inte får äventyra verksamheten. Det har ännu inte gått
att få några riktiga besked om vad vattendirektivet egentligen kommer att
betyda för Gavleån. Vi får bara vänta och se.
eller några naturligt förekommande arter inte finns i en livskraftig population så
ska åtgärder vidtas så att en livskraftig population återskapas. Jag tycker mig
skönja att det finns ett perspektiv i vattendirektivet som skyddar vattenkraften
genom att åtgärder inte får äventyra verksamheten. Det har ännu inte gått
att få några riktiga besked om vad vattendirektivet egentligen kommer att
betyda för Gavleån. Vi får bara vänta och se.
Vad kan göras för att
underlätta fiskvandring i ån?
Länsstyrelsen, Gävle Energi, Naturskyddsföreningen och
Nilssons kraft har i
samarbete med expertis om fiskvandring från Karlstads universitet
ett fiskvandringsprojekt för både Gavleån och Testeboån. Domen
gällande det planerade kraftverket i Forsbacka säger att ett omlöp och
fingaller för nedströms vandrande fisk ska vara klart innan kraftverket
får tas i drift. Dessa åtgärder är framtagna i nämnda i fiskvandringsprojekt
och ingick i ansökan för att få bygga kraftverket.
samarbete med expertis om fiskvandring från Karlstads universitet
ett fiskvandringsprojekt för både Gavleån och Testeboån. Domen
gällande det planerade kraftverket i Forsbacka säger att ett omlöp och
fingaller för nedströms vandrande fisk ska vara klart innan kraftverket
får tas i drift. Dessa åtgärder är framtagna i nämnda i fiskvandringsprojekt
och ingick i ansökan för att få bygga kraftverket.
Om god ekologisk status skall uppnås i ån kan kraftverk
behövas tas
bort för att återskapa strömsträckor. Andra alternativ kan vara att sänka
varje damm en viss andel så att strömsträckor återskapas uppströms
kraftverken och sedan bygga vandringsvägar upp och nedströms.
Det är också möjlighet att skapa så kallade spawningchannels vid sidan
av kraftverken.
bort för att återskapa strömsträckor. Andra alternativ kan vara att sänka
varje damm en viss andel så att strömsträckor återskapas uppströms
kraftverken och sedan bygga vandringsvägar upp och nedströms.
Det är också möjlighet att skapa så kallade spawningchannels vid sidan
av kraftverken.
Innebär god ekologisk
status fria vandringsvägar från havet till Storsjön?
Ja, om definitionen av ekologisk status är som jag menar: att
alla naturligt
förekommande arter skall finnas i livskraftiga populationer krävs fria vandringsvägar.
Lax har historiskt fångats i Mackmyra och ålhus har funnits i Öjaren, till
och med i Hofors kommun enligt Hans Lundberg, Hofors fiskevårdsområde.
förekommande arter skall finnas i livskraftiga populationer krävs fria vandringsvägar.
Lax har historiskt fångats i Mackmyra och ålhus har funnits i Öjaren, till
och med i Hofors kommun enligt Hans Lundberg, Hofors fiskevårdsområde.
I Sverige finns omkring 2000 vattenkraftverk. Enligt Joakim
Kruse,
Vattenmyndigheten Bottenhavet producerar 200 kraftverk 95 % av
vattenkraftsenergin i landet. Övriga 1800 producerar sammanlagt
endast 5 %. Genom att effektivisera de allra största kraftverken kan
detta perspektiv innebära att 1800 kraftverk teoretisk skulle kunna
tas bort. Ett nybyggt vindkraftverk i Jädraås vindkraftpark ger nästan
lika mycket energi som ett kraftverk i Gavleån. De finns 116 vindkraftverk där.
Kan vi ersätta kraftproduktionen i Gavleån med annan produktion kan vi
skapa en mycket värdefull resurs för Gävle i form av en levande Gavleån.
Vattenmyndigheten Bottenhavet producerar 200 kraftverk 95 % av
vattenkraftsenergin i landet. Övriga 1800 producerar sammanlagt
endast 5 %. Genom att effektivisera de allra största kraftverken kan
detta perspektiv innebära att 1800 kraftverk teoretisk skulle kunna
tas bort. Ett nybyggt vindkraftverk i Jädraås vindkraftpark ger nästan
lika mycket energi som ett kraftverk i Gavleån. De finns 116 vindkraftverk där.
Kan vi ersätta kraftproduktionen i Gavleån med annan produktion kan vi
skapa en mycket värdefull resurs för Gävle i form av en levande Gavleån.
Vad har gjorts för att
uppnå god ekologisk status sedan vattendirektivet trädde i kraft?
Ett vattenråd för Gästrikland bildades 2008, med
representanter från
Gästriklands kommuner, samt Älvkarleby och Falu kommuner, skogs-
och järnverksindustri, LRF, Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen. Vattenrådet
träffas tre gånger per år och flera av aktörerna är inte aktiva och har inte varit
med på flera år. Det är en spretig grupp med många olika särintressen.
På Gotland som är ungefär lika stort som Gästrikland finns sju vattenråd och
då har Gästrikland mycket större vattendrag. Det var i vattenrådet jag
väckte frågan om vattendirektivet och Forsbacka kraftverk. Kontakt
etablerades mellan vattenrådet och Gävle Energi. Därefter startade
projektet Fiskvandring i Gästrikland. Nu ser vi att stora förändringar
kommer att ske vid Forsbacka kraftverk för att gynna fisken. Även den
gamla skyldigheten att samla upp ålyngel vid Strömdalens kraftverk som
inte efterlevts sedan 1984 (i 29 år) ska åter efterlevas, lovar Gävle Energi.
Mycket är på gång i rätt riktning.
Gästriklands kommuner, samt Älvkarleby och Falu kommuner, skogs-
och järnverksindustri, LRF, Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen. Vattenrådet
träffas tre gånger per år och flera av aktörerna är inte aktiva och har inte varit
med på flera år. Det är en spretig grupp med många olika särintressen.
På Gotland som är ungefär lika stort som Gästrikland finns sju vattenråd och
då har Gästrikland mycket större vattendrag. Det var i vattenrådet jag
väckte frågan om vattendirektivet och Forsbacka kraftverk. Kontakt
etablerades mellan vattenrådet och Gävle Energi. Därefter startade
projektet Fiskvandring i Gästrikland. Nu ser vi att stora förändringar
kommer att ske vid Forsbacka kraftverk för att gynna fisken. Även den
gamla skyldigheten att samla upp ålyngel vid Strömdalens kraftverk som
inte efterlevts sedan 1984 (i 29 år) ska åter efterlevas, lovar Gävle Energi.
Mycket är på gång i rätt riktning.
Vilka hinder finns för
god ekologisk status i Gavleån idag?
Vandringshinder i form av kraftverk, samt att strömsträckor
är uppdämda
och att den ursprungliga biotopen därför är borta. Tidigare var föroreningar
ett problem i ån, men vattenkvaliteten har blivit bättre.
och att den ursprungliga biotopen därför är borta. Tidigare var föroreningar
ett problem i ån, men vattenkvaliteten har blivit bättre.
I Vallbyån som är ett biflöde till Gavleån finns flera dammar
som bara är
vandringshinder och inte producerar någon el. Flera av dammarna saknar
tillstånd. Jag tycker att Länsstyrelsen i Skåne är ett föredöme att ställa
krav på vattenkrafts- och dammägare. De kräver att ägarna skall ansöka
om tillstånd inom tre år. Om de väljer att ansöka om tillstånd kommer
krav på vandringsvägar ställas och om de ej ansöker om tillstånd
förläggs ägarna att riva anläggningarna.
vandringshinder och inte producerar någon el. Flera av dammarna saknar
tillstånd. Jag tycker att Länsstyrelsen i Skåne är ett föredöme att ställa
krav på vattenkrafts- och dammägare. De kräver att ägarna skall ansöka
om tillstånd inom tre år. Om de väljer att ansöka om tillstånd kommer
krav på vandringsvägar ställas och om de ej ansöker om tillstånd
förläggs ägarna att riva anläggningarna.
När är det realistiskt
att hindren är lösta?
2015 hoppas jag att det finns ännu klarare direktiv och att
det finns en klar
definition vad god ekologisk status är för olika vattendrag. Mer än så är inte
realistiskt till dess.
definition vad god ekologisk status är för olika vattendrag. Mer än så är inte
realistiskt till dess.
2021 ska miljökvalitetsnormen god ekologisk status vara
uppnådd.
Så om åtta år kommer vi verkligen se vad vattendirektivet får för
betydelse för livet i våra vatten.
Så om åtta år kommer vi verkligen se vad vattendirektivet får för
betydelse för livet i våra vatten.
Vad innebär god
ekologisk status för Gavleån?
God ekologisk status handlar om att återskapa
vattenkvaliteten så nära
ett ursprungligt tillstånd som möjligt. Övergödning och föroreningar
kan till exempel påverka den ekologiska statusen precis som vattenkraft.
I Gavleåns fall finns åtta kraftverk där de flesta ursprungliga strömsträckorna
har försvunnit. I Gavleån gäller då att återskapa vandringsvägar med
uppströms- och nedströms passage. Vandringsvägarna gäller hela faunan
inte bara fiskarter. För att skapa bra vandringsvägar krävs noggranna
undersökningar för att uppnå målet med minst 95 % effektivitet för arter
att kunna vandra fritt i ån.
ett ursprungligt tillstånd som möjligt. Övergödning och föroreningar
kan till exempel påverka den ekologiska statusen precis som vattenkraft.
I Gavleåns fall finns åtta kraftverk där de flesta ursprungliga strömsträckorna
har försvunnit. I Gavleån gäller då att återskapa vandringsvägar med
uppströms- och nedströms passage. Vandringsvägarna gäller hela faunan
inte bara fiskarter. För att skapa bra vandringsvägar krävs noggranna
undersökningar för att uppnå målet med minst 95 % effektivitet för arter
att kunna vandra fritt i ån.
Vad har gjorts för att
uppnå god ekologisk status sedan vattendirektivet trädde i kraft?
I Gavleån har ingenting gjorts från kraftbolagets sida.
Nedströms Strömdalens
kraftverk togs till och med en ålyngelledare bort trots att det finns en
vattendom på en sådan skall finnas.
kraftverk togs till och med en ålyngelledare bort trots att det finns en
vattendom på en sådan skall finnas.
Innebär god ekologisk
status fria vandringsvägar från Gavleån till Storsjön?
EU:s vattendirektiv står över svensk lagstiftning och innebär
att återställa
vattendrag så nära ursprungsvärdena som möjligt. Av den anledningen ja.
Hur det skall uppnås bör utredas noggrant. Möjligen kan ett, eller par
kraftverk rivas för att återskapa strömmande miljöer. Det kan bli billigare
för kraftbolaget än att bygga kostsamma omlöp
vattendrag så nära ursprungsvärdena som möjligt. Av den anledningen ja.
Hur det skall uppnås bör utredas noggrant. Möjligen kan ett, eller par
kraftverk rivas för att återskapa strömmande miljöer. Det kan bli billigare
för kraftbolaget än att bygga kostsamma omlöp
Vilka hinder finns för
god ekologisk status i Gavleån?
Åtta vattenkraftverk har ändrat förutsättningarna för det
ekologiska
systemet i ån. Energibolagen vill ej minska sin produktion och effektivitet.
Vattendomarna är gamla och har inte förändrats i takt med kunskap om
vattenkraftens negativa effekter på ekologiska system. Att vattendomarna
är gamla förhindrar inte energibolagen att vidta åtgärder som gynnar den
ekologiska status i ån, men bolagen väljer att inte göra det, därför att
energibolagen ej vill minska sin produktion, effektivitet och framförallt ekonomi.
systemet i ån. Energibolagen vill ej minska sin produktion och effektivitet.
Vattendomarna är gamla och har inte förändrats i takt med kunskap om
vattenkraftens negativa effekter på ekologiska system. Att vattendomarna
är gamla förhindrar inte energibolagen att vidta åtgärder som gynnar den
ekologiska status i ån, men bolagen väljer att inte göra det, därför att
energibolagen ej vill minska sin produktion, effektivitet och framförallt ekonomi.
Jag anser att en god hållbar samhällsutveckling är som en
pall som vilar
på tre ben. De tre benen är ekonomisk utveckling, social utveckling och
ekologisk utveckling. Alla tre ben är lika viktiga för en balanserad
samhällsutveckling. Den ekonomiska utvecklingen styr idag i allt för stor
utsträckning vilket gör att ekologiska system kan krascha.
på tre ben. De tre benen är ekonomisk utveckling, social utveckling och
ekologisk utveckling. Alla tre ben är lika viktiga för en balanserad
samhällsutveckling. Den ekonomiska utvecklingen styr idag i allt för stor
utsträckning vilket gör att ekologiska system kan krascha.
2015 att vattenmyndigheten ger klara direktiv och definierar
vad god ekologisk
status är och hur vattendirektivet skall tolkas. Att ta fram åtgärdsprogram för
olika vattendrag är en process som jag hoppas är igång.
status är och hur vattendirektivet skall tolkas. Att ta fram åtgärdsprogram för
olika vattendrag är en process som jag hoppas är igång.
Efter att ha tagit fram noggranna åtgärdsprogram är det
rimligt att tro
att det finns fria vandringsvägar i Gavleån 2025.
att det finns fria vandringsvägar i Gavleån 2025.
3:3- Skriftligt svar
från Axel Henckel jurist Sportfiskarna
Vad är god ekologisk
status för Gavleån?
God ekologisk status är avhängigt ett referensförhållande som
i Gavleån
bör utgå från strömmande vattenmiljöer med en viss bottenfauna, växtliv,
låg påverkan av närsalter etc. Den närmare definitionen måste slås
fast av biologisk sakkunniga.
bör utgå från strömmande vattenmiljöer med en viss bottenfauna, växtliv,
låg påverkan av närsalter etc. Den närmare definitionen måste slås
fast av biologisk sakkunniga.
Innebär god ekologisk
status fria vandringsvägar från havet till Storsjön?
Ja – kontinuitet fyller en viktig funktion för direkt
avgörande biologiska
kvalitetsfaktorer. Möjlighet till vandring gynnar inte enbart prickig fisk.
Nästan alla våra vanligaste fiskar vandrar. Vandring sker för födosök, flykt
och reproduktion. Att tillgodose vandringsbehovet och därmed utöka
habitatet leder till att fisksamhällena blir motståndskraftigare mot
framtida påverkan och belastningar.
kvalitetsfaktorer. Möjlighet till vandring gynnar inte enbart prickig fisk.
Nästan alla våra vanligaste fiskar vandrar. Vandring sker för födosök, flykt
och reproduktion. Att tillgodose vandringsbehovet och därmed utöka
habitatet leder till att fisksamhällena blir motståndskraftigare mot
framtida påverkan och belastningar.
Vilka eventuella
problem finns för att uppnå en god ekologisk status?
Kontinuitet, morfologiska förändringar, flödesregleringar och
övergödning.
Hur kan eventuella
problem åtgärdas?
Främst är det verksamhetsutövare, som i enlighet med Polluters
Pay Principle
har ett ansvar för att deras verksamheter inte ska bidra till att en miljökvalitetsnorm
inte följs. I svensk rätt ligger ansvaret på myndigheter att i sin verksamhet
tillse att verksamhetsutövare tar sitt ansvar. Sedan är problemen av olika
karaktär. Emedan kontinuitet enbart belastar en verksamhetsutövare
(eller två inräknat Nilsson Kraft) är en god lösning där kanske inte samma som
för lösningen av övergödningsproblematiken som härrör från en mängd subjekt.
har ett ansvar för att deras verksamheter inte ska bidra till att en miljökvalitetsnorm
inte följs. I svensk rätt ligger ansvaret på myndigheter att i sin verksamhet
tillse att verksamhetsutövare tar sitt ansvar. Sedan är problemen av olika
karaktär. Emedan kontinuitet enbart belastar en verksamhetsutövare
(eller två inräknat Nilsson Kraft) är en god lösning där kanske inte samma som
för lösningen av övergödningsproblematiken som härrör från en mängd subjekt.
När är det realistiskt att
problemen är lösta?
Mycket svårt att svara på. Rent tekniskt går
kontinuitetsproblemen att lösa
inom några år (tillståndsprocesser och utförande). Mycket berör på
verksamhetsutövarens inställning och myndigheternas budget och
kompetens. Övergödningsproblematiken är förmodligen svårare att lösa
på kort sikt.
inom några år (tillståndsprocesser och utförande). Mycket berör på
verksamhetsutövarens inställning och myndigheternas budget och
kompetens. Övergödningsproblematiken är förmodligen svårare att lösa
på kort sikt.
Vad innebär god
ekologisk status för Gavleån?
En god ekologisk status är ett svårtolkat begrepp. Det handlar
bland
annat om att ge förutsättningar för ekologiskt liv i och kring vattnet.
Gävle energi, Länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen och Nilssons
kraft ingår i ett projekt som berör både Testeboån och Gavleån för att
utreda förutsättningar för energiproduktion och återskapande av
naturliga miljöer och biodiversitet. Grunden är att planera för att bygga
ett nytt vattenkraftverk och i samband med det utvärdera fingaller
och utformning av faunapassage/ fiskväg. Gävle Energi vill veta om
vilka insatser som ger verkliga resultat och av den anledningen
har expertis från Karlstad universitet konsulteras kring frågan om
omlöp och fingaller vid det planerade Forsbacka kraftverk. Om Gävle
Energi investerar i omlöp och fisktrappor är ambitionen att det skall
ge de bästa tänkbara resultaten för fiskvandringar och reproduktion.
annat om att ge förutsättningar för ekologiskt liv i och kring vattnet.
Gävle energi, Länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen och Nilssons
kraft ingår i ett projekt som berör både Testeboån och Gavleån för att
utreda förutsättningar för energiproduktion och återskapande av
naturliga miljöer och biodiversitet. Grunden är att planera för att bygga
ett nytt vattenkraftverk och i samband med det utvärdera fingaller
och utformning av faunapassage/ fiskväg. Gävle Energi vill veta om
vilka insatser som ger verkliga resultat och av den anledningen
har expertis från Karlstad universitet konsulteras kring frågan om
omlöp och fingaller vid det planerade Forsbacka kraftverk. Om Gävle
Energi investerar i omlöp och fisktrappor är ambitionen att det skall
ge de bästa tänkbara resultaten för fiskvandringar och reproduktion.
Vad har gjorts för att
uppnå god ekologisk status sedan Vattendirektivet
trädde i kraft?
trädde i kraft?
Forsby kraftverk i
Testeboån revs 2005. I Gavleån planeras åluppsamling i
Forsbacka och Gävle nedströms Strömdalens kraftverk, eftersom ålen är
”rödlistad” och akut hotad. Ett omlöp med fingaller ingår in planerna för k
raftverket i Forsbacka.
Forsbacka och Gävle nedströms Strömdalens kraftverk, eftersom ålen är
”rödlistad” och akut hotad. Ett omlöp med fingaller ingår in planerna för k
raftverket i Forsbacka.
Innebär god ekologisk
status fria vandringsvägar från havet till Storsjön?
Projektgruppen för Gavleån utreder frågan om vilka arter som
kan gynnas
av omlöp/fiskvägar därefter bildar vi en uppfattning av eventuella åtgärder.
Inventering av artbeståndet i hela ån har pågått sedan förra året. Utifrån
den kommer förslag till verkningsfulla åtgärder att tas fram. Förslag finns
framtaget för Forsbacka kraftverk. Om tillstånd erhålls och det byggs
är planerna att det kommer förses med lutande fingaller, åluppsamling,
samt omlöp för fisk.
av omlöp/fiskvägar därefter bildar vi en uppfattning av eventuella åtgärder.
Inventering av artbeståndet i hela ån har pågått sedan förra året. Utifrån
den kommer förslag till verkningsfulla åtgärder att tas fram. Förslag finns
framtaget för Forsbacka kraftverk. Om tillstånd erhålls och det byggs
är planerna att det kommer förses med lutande fingaller, åluppsamling,
samt omlöp för fisk.
Vilka hinder finns för
god ekologisk status i Gavleån?
Signalkräftor har till exempel helt slagit ut ett
flodkräftsbestånd.
Vattenkvaliteten är en annan. Kraftverken har givetvis förändrat åns
förutsättningar och de har funnits länge mellan cirka 25- till 100 år
och dessförinnan fanns olika dammar. Det är därför svårt att veta
vad åns ursprungliga status är. Det råder även en otydlighet om
vattendirektivet och vad god ekologisk status är. Begreppet borde
definieras och konkretiseras av Havs- och Vattenmyndigheten.
Det skulle underlätta för ”projektgruppen Gavleåns” framtida arbete.
Vattenkvaliteten är en annan. Kraftverken har givetvis förändrat åns
förutsättningar och de har funnits länge mellan cirka 25- till 100 år
och dessförinnan fanns olika dammar. Det är därför svårt att veta
vad åns ursprungliga status är. Det råder även en otydlighet om
vattendirektivet och vad god ekologisk status är. Begreppet borde
definieras och konkretiseras av Havs- och Vattenmyndigheten.
Det skulle underlätta för ”projektgruppen Gavleåns” framtida arbete.
Vad är rimligt att göra
innan 2015, respektive 2021?
Innan 2015 hoppas jag att otydligheten kring vattendirektivet
har klarnat.
Att Forsbacka kraftverk med omlöp och fingaller är klart och att det
fungerar med åluppsamling i Forsbacka och Strömdalens kraftverk.
Fram till 2021 är svårt att se. Om vandringsvägar skall byggas
förbi kraftverken måste det konstateras att behov finns och att en
helhetsbedömning görs utifrån miljö, ekonomi, vattendirektiv och förnybar elproduktion.
Att Forsbacka kraftverk med omlöp och fingaller är klart och att det
fungerar med åluppsamling i Forsbacka och Strömdalens kraftverk.
Fram till 2021 är svårt att se. Om vandringsvägar skall byggas
förbi kraftverken måste det konstateras att behov finns och att en
helhetsbedömning görs utifrån miljö, ekonomi, vattendirektiv och förnybar elproduktion.
3:5- Intervju, biolog
Fredrik Stjernholm, Länsstyrelsen
Vad innebär god
ekologisk status för Gavleån?
En svår fråga då tydliga riktlinjer för bedömning saknas. För
att en vattenförekomst
skall anses ha god ekologisk status tillåts bara en mindre avvikelse i tillståndet
från referensförhållanden (troligtvis naturliga/orörda förhållanden).
Gavleån har ursprungligen varit en strömmande å (gissningsvis med fria
vandringsvägar) med en för denna typ av vatten naturligt
förekommande strömvattenekosystem och detta borde därför vara referens-
förhållandet som det nuvarande tillståndet skall jämföras med. Enligt detta
tankesätt bör god ekologisk status motsvara ett strömmande vattendrag
med fria vandringsvägar. Det är svårt att se indämning av annat än mindre
delar av ån och förekomst av vandringshinder kan vara förenligt med god ekologisk
status enligt denna definition. En reservation är att det är mycket möjligt
att referensen kan komma att vara ett sjösystem som man skall ha som
jämförelse när man tittar på hur miljötillståndet är. Det är detta referenstillstånd
som mycket kommer att hänga på vid bedömningen av ekologisk status i
utbyggda vattendrag.
skall anses ha god ekologisk status tillåts bara en mindre avvikelse i tillståndet
från referensförhållanden (troligtvis naturliga/orörda förhållanden).
Gavleån har ursprungligen varit en strömmande å (gissningsvis med fria
vandringsvägar) med en för denna typ av vatten naturligt
förekommande strömvattenekosystem och detta borde därför vara referens-
förhållandet som det nuvarande tillståndet skall jämföras med. Enligt detta
tankesätt bör god ekologisk status motsvara ett strömmande vattendrag
med fria vandringsvägar. Det är svårt att se indämning av annat än mindre
delar av ån och förekomst av vandringshinder kan vara förenligt med god ekologisk
status enligt denna definition. En reservation är att det är mycket möjligt
att referensen kan komma att vara ett sjösystem som man skall ha som
jämförelse när man tittar på hur miljötillståndet är. Det är detta referenstillstånd
som mycket kommer att hänga på vid bedömningen av ekologisk status i
utbyggda vattendrag.
Vad kan göras för att
underlätta fiskvandringar i ån?
Det kommer sannolikt att byggas ett omlöp vid det nya
kraftverket i Forsbacka,
samt ett galler som samlar upp nedströmsvandrande fisk. Det finns några bäckar
som mynnar i ån som kan gynnas av fria vandringsvägar i ån ,
bland annat Spikåsbäcken i Överhärde och Kungsbäcken som mynnar ut i
Boulongersskogen. Ett omlöp i Boulongersskogen skulle möjliggöra
att havsöring och flodnejonöga skulle kunna vandra upp i Kungsbäcken där
habitat för lek finns. Ett omlöp bör kombineras med nedströmspassage
för att inte smolt, ålyngel och utlekt fisk dör i turbinerna när de skall
vandra ut i havet.
samt ett galler som samlar upp nedströmsvandrande fisk. Det finns några bäckar
som mynnar i ån som kan gynnas av fria vandringsvägar i ån ,
bland annat Spikåsbäcken i Överhärde och Kungsbäcken som mynnar ut i
Boulongersskogen. Ett omlöp i Boulongersskogen skulle möjliggöra
att havsöring och flodnejonöga skulle kunna vandra upp i Kungsbäcken där
habitat för lek finns. Ett omlöp bör kombineras med nedströmspassage
för att inte smolt, ålyngel och utlekt fisk dör i turbinerna när de skall
vandra ut i havet.
Innebär god ekologisk
status fria vandringsvägar från havet till Storsjön?
Enligt resonemanget ovan bör fria vandringsvägar vara en
förutsättning
för god ekologisk status. Det förutsätter även att det ursprungliga habitatet finns.
Ur ekologisk synvinkel kan det vara enklare och effektivare att återskapa
vissa strömsträckor och se till att dessa är möjliga att nå för de organismer
som utnyttjar denna miljö, än att bygga fiskvägar förbi alla kraftverk om
habitat saknas för flera vandrande arter. Byggs omlöp måste det finnas
habitat för fisken att kunna leka uppströms. Flodnejonöga, lax och
havsöring kräver mer strömmande habitat än vad som finns i ån idag.
Det mest logiska är att börja med att skapa möjlighet till upp och
nedströmspassage i det översta och nedersta kraftverket. När det gäller
Gavleån som är kraftigt reglerad och därmed mycket förändrad från
referensförhållandet blir det även en övervägning om miljövinster
kontra samhällsekonomisk kostnad.
för god ekologisk status. Det förutsätter även att det ursprungliga habitatet finns.
Ur ekologisk synvinkel kan det vara enklare och effektivare att återskapa
vissa strömsträckor och se till att dessa är möjliga att nå för de organismer
som utnyttjar denna miljö, än att bygga fiskvägar förbi alla kraftverk om
habitat saknas för flera vandrande arter. Byggs omlöp måste det finnas
habitat för fisken att kunna leka uppströms. Flodnejonöga, lax och
havsöring kräver mer strömmande habitat än vad som finns i ån idag.
Det mest logiska är att börja med att skapa möjlighet till upp och
nedströmspassage i det översta och nedersta kraftverket. När det gäller
Gavleån som är kraftigt reglerad och därmed mycket förändrad från
referensförhållandet blir det även en övervägning om miljövinster
kontra samhällsekonomisk kostnad.
Vilka problem finns för
Gavleån idag?
En ny bedömning av Gavleåns ekologiska status kommer att
göras under 2013
och då krävs tydliga riktlinjer från Havs- och Vattenmyndigheten om vilka
kriterier som bör uppfyllas för att nå god ekologisk status. Det största kända
problemet i ån är hydromorfologiska förändringar. Gavleån är reglerad genom
åtta kraftverk. Detta leder till att de ursprungliga strömsträckorna är
indämda och idag utgör magasin, det naturliga vattenflödet är mycket kraftigt
förändrat och att ån är starkt fragmenterad, det vill säga att de naturliga
vandringsvägarna för fisk och andra organismer har brutits av en lång rad
dammar som utgör vandringshinder. Det har funnits och finns fortfarande
industrier och andra verksamheter efter ån som gör att det finns en betydande risk
att det finns problem med miljögifter. Ån är inte försurad men eventuellt kan det
finnas problem med övergödning. I den uppströms liggande Storsjön har man
tidvis problem med algblomning.
och då krävs tydliga riktlinjer från Havs- och Vattenmyndigheten om vilka
kriterier som bör uppfyllas för att nå god ekologisk status. Det största kända
problemet i ån är hydromorfologiska förändringar. Gavleån är reglerad genom
åtta kraftverk. Detta leder till att de ursprungliga strömsträckorna är
indämda och idag utgör magasin, det naturliga vattenflödet är mycket kraftigt
förändrat och att ån är starkt fragmenterad, det vill säga att de naturliga
vandringsvägarna för fisk och andra organismer har brutits av en lång rad
dammar som utgör vandringshinder. Det har funnits och finns fortfarande
industrier och andra verksamheter efter ån som gör att det finns en betydande risk
att det finns problem med miljögifter. Ån är inte försurad men eventuellt kan det
finnas problem med övergödning. I den uppströms liggande Storsjön har man
tidvis problem med algblomning.
Vad är realistiskt att
uppnå 2015 och 2027?
Vilka krav kommer att ställas för god ekologisk status. Vad
gäller Gavleån är det
mest realistiskt att börja med omlöp längst upp och längst ned i ån.
Det bör även vara högt prioriterat att se till att de strömsträckor som finns i ån,
till exempel vid Mackmyra bruk, och i biflöden är förbundna med resten av ån
och havet eller Storsjön genom fiskvandringsvägar.
mest realistiskt att börja med omlöp längst upp och längst ned i ån.
Det bör även vara högt prioriterat att se till att de strömsträckor som finns i ån,
till exempel vid Mackmyra bruk, och i biflöden är förbundna med resten av ån
och havet eller Storsjön genom fiskvandringsvägar.
3:6- Intervju med
Christer Wiklund – fisketillsyningsman,
redskapshandlare och flugfiskare Gavleån
redskapshandlare och flugfiskare Gavleån
Vad är god ekologisk
status för Gavleån?
Gavleån är väldigt artrik trots att den är sönderreglerad av
vattenkraft.
Tidigare har det funnits ett rikt bestånd av ål och lax i ån. En god ekologisk
status är lika med ett bra fiske och ett bra fiske mitt i stan och uppströms
är mycket bra PR för Gävle kommun. Fisket i stan är alldeles gratis,
vilket är unikt, liksom artrikedomen. Havsöringsfisket i ån är mycket bra.
Lika bra som fisket i Älvkarleby som är internationellt känt. Jag gör runt
50 fisketurer i ån och fångar årligen 50-60 öringar. Jag uppskattar att
över 200 havsöringar fångas i ån varje år. Medelvikten ligger runt tre kilo
och av de öringar jag fångar är 70 % inte fettfeneklippta. Under november
2012 till maj 2013 fångades över 200 öringar. Vi började införa ett minimi
och maximimått på öringen för tre år sedan och det har varit positivt för
sportfisket. Årligen sätts 3-4000 smolt ut, men ån har nog förutsättningar
för 10-15 000 smolt. Ett slags konstgjord andning, men en
nödvändig åtgärd, då förutsättningarna för en omfattande lek är
skrala. Mer attraktiva lekområden kan finnas i Kungsbäcken och vid
Tolvfors uppströms Strömdalens kraftverk.
Tidigare har det funnits ett rikt bestånd av ål och lax i ån. En god ekologisk
status är lika med ett bra fiske och ett bra fiske mitt i stan och uppströms
är mycket bra PR för Gävle kommun. Fisket i stan är alldeles gratis,
vilket är unikt, liksom artrikedomen. Havsöringsfisket i ån är mycket bra.
Lika bra som fisket i Älvkarleby som är internationellt känt. Jag gör runt
50 fisketurer i ån och fångar årligen 50-60 öringar. Jag uppskattar att
över 200 havsöringar fångas i ån varje år. Medelvikten ligger runt tre kilo
och av de öringar jag fångar är 70 % inte fettfeneklippta. Under november
2012 till maj 2013 fångades över 200 öringar. Vi började införa ett minimi
och maximimått på öringen för tre år sedan och det har varit positivt för
sportfisket. Årligen sätts 3-4000 smolt ut, men ån har nog förutsättningar
för 10-15 000 smolt. Ett slags konstgjord andning, men en
nödvändig åtgärd, då förutsättningarna för en omfattande lek är
skrala. Mer attraktiva lekområden kan finnas i Kungsbäcken och vid
Tolvfors uppströms Strömdalens kraftverk.
Vad kan göras för att
underlätta fiskvandring i ån ?
Ett omlöp kan göras i Boulongersskogen och ett fingaller för
nedströms
vandrande fisk kan sättas vid Strömdalens kraftverk. Ett annat alternativ
är att ta bort det kraftverket. Uppströms finns värdefulla lekområden för
bland annat öring i Kungsbäcken och vid Tolvfors.
vandrande fisk kan sättas vid Strömdalens kraftverk. Ett annat alternativ
är att ta bort det kraftverket. Uppströms finns värdefulla lekområden för
bland annat öring i Kungsbäcken och vid Tolvfors.
Innebär god ekologisk
status fria vandringsvägar från havet till Storsjön?
Ja. Ån har enorma förutsättningar, med bra vattenkvalitet och
artrikedom.
Fisken växer snabbt i ån så födotillgången är god. Jag började fiska i ån på
1970-talet och i början av 1980-talet fanns fina strömsträckor i Valbo,
vid Gaddaborg och Spikfabriken som båda hade ett gott öringbestånd.
Det beståndet torde vara nästan helt utslaget nu, men någon ströfisk
kan finnas kvar. Det byggdes nya kraftverk i Åbyfors och Hagaström
under 1980-talet som tog bort strömsträckorna. Flera arter är
mer beroende av den strömmande biotop som ursprungligen fanns i ån.
Fisken växer snabbt i ån så födotillgången är god. Jag började fiska i ån på
1970-talet och i början av 1980-talet fanns fina strömsträckor i Valbo,
vid Gaddaborg och Spikfabriken som båda hade ett gott öringbestånd.
Det beståndet torde vara nästan helt utslaget nu, men någon ströfisk
kan finnas kvar. Det byggdes nya kraftverk i Åbyfors och Hagaström
under 1980-talet som tog bort strömsträckorna. Flera arter är
mer beroende av den strömmande biotop som ursprungligen fanns i ån.
trädde i kraft?
Jag är väldigt positiv till att länsstyrelsen inventerar
fiskbeståndet i ån.
Inventeringen visar vilken potential ån faktiskt har. 2010 torrlades ån
och detta ledde till åtal och fällande dom för Nilssons kraft. Pengarna tillföll s
taten och gick inte till fiskeåtgärder för ån, vilket jag tycker är beklagligt att det inte gjorde.
Inventeringen visar vilken potential ån faktiskt har. 2010 torrlades ån
och detta ledde till åtal och fällande dom för Nilssons kraft. Pengarna tillföll s
taten och gick inte till fiskeåtgärder för ån, vilket jag tycker är beklagligt att det inte gjorde.
Vilka hinder finns för
god ekologisk status?
Vattenkraftverk med gamla vattendomar där minimitappningen
gör att vattnet
blir för varmt under juli och augusti och att algblomning därför lätt uppstår.
Jag kan tänka mig att algblomningen kan ha påverkat åns kräftbestånd negativt.
Det finns gott med mink runt ån och den finns inte i den ursprungliga faunan.
Minken är ett hot mot både fisk- och fågelarter.
blir för varmt under juli och augusti och att algblomning därför lätt uppstår.
Jag kan tänka mig att algblomningen kan ha påverkat åns kräftbestånd negativt.
Det finns gott med mink runt ån och den finns inte i den ursprungliga faunan.
Minken är ett hot mot både fisk- och fågelarter.
När kan hindren vara
lösta? Vad kan göras till 2015, 2021 och 2027?
På kort sikt kan en fiskevårdsavgift införas för fisket i ån
som kan gå till
biotopåtgärder som lekgrus och fiskutsättningar. I områden där fisken
leker bör vadningsförbud införas för att inte skada fiskynglen. Minkfällor
kan sättas ut längs ån.
biotopåtgärder som lekgrus och fiskutsättningar. I områden där fisken
leker bör vadningsförbud införas för att inte skada fiskynglen. Minkfällor
kan sättas ut längs ån.
I spegeldammen finns ett vandringshinder för fiskarter bland
annat ål som
kan åtgärdas med enkla medel.
kan åtgärdas med enkla medel.
Inom en 20-års period tror jag att det kan vara realistiskt
att Gavleån
har fria vandringsvägar, under förutsättningar att vattenkraften ej betraktas
som lönsam och andra alternativa energikällor kan ersätta den.
har fria vandringsvägar, under förutsättningar att vattenkraften ej betraktas
som lönsam och andra alternativa energikällor kan ersätta den.
Gavleån är ett artrikt vatten trots att den är kraftigt reglerad.
Ån klassificeras
ej som ett kraftmodifierat vatten och dess ursprungliga status, referenstillståndet,
torde vara ett strömmande vatten, men ån är nu mer eller mindre helt uppdämd
och endast ett fåtal strömsträckor finns kvar. Att klassificera den ursprungliga
statusen är svårt, men historiskt har det har fångats ål i Öjaren i Sandvikens
kommun och vattendrag i Hofors kommun, samt lax i Mackmyra.
Gavleån har ett fåtal strömsträckor kvar idag, men är i övrigt uppdämd,
vilket sannolikt försämrat bestånden av arter som är beroende av strömmande
vatten. Ett par strömsträckor försvann i och med att nya kraftverk byggdes
i Åbyfors och Hagaström under 1980-talet. I dessa fanns ett öringsbestånd
som idag är minimalt eller nästan helt utslaget. 2013 kommer Gavleån
att omklassificeras av Havs- och Vattenmyndigheten i samverkan med
Länsstyrelsen och fram till dess råder ett ovisst tillstånd.
ej som ett kraftmodifierat vatten och dess ursprungliga status, referenstillståndet,
torde vara ett strömmande vatten, men ån är nu mer eller mindre helt uppdämd
och endast ett fåtal strömsträckor finns kvar. Att klassificera den ursprungliga
statusen är svårt, men historiskt har det har fångats ål i Öjaren i Sandvikens
kommun och vattendrag i Hofors kommun, samt lax i Mackmyra.
Gavleån har ett fåtal strömsträckor kvar idag, men är i övrigt uppdämd,
vilket sannolikt försämrat bestånden av arter som är beroende av strömmande
vatten. Ett par strömsträckor försvann i och med att nya kraftverk byggdes
i Åbyfors och Hagaström under 1980-talet. I dessa fanns ett öringsbestånd
som idag är minimalt eller nästan helt utslaget. 2013 kommer Gavleån
att omklassificeras av Havs- och Vattenmyndigheten i samverkan med
Länsstyrelsen och fram till dess råder ett ovisst tillstånd.
Några slutsatser efter
intervjuerna:
- Det finns ett behov att definiera vad som är god ekologisk
status i Gavleån.
- Det finns en oklarhet om hur vattendirektivet tolkas.
- Åtgärder för fiskvandring kräver expertis, såsom att anlita
ledande
forskare om fiskvandring från Karlstad vid förarbetet till ansökan om Forsbacka kraftverk.
forskare om fiskvandring från Karlstad vid förarbetet till ansökan om Forsbacka kraftverk.
- Mark- och Miljödomstolens dom om Forsbacka kraftverk ligger
i linje med
vattendirektivet och kan ses som ett första steg att öppna upp Gavleån.
vattendirektivet och kan ses som ett första steg att öppna upp Gavleån.
- Havsöringsbeståndet i Gavleån är rikare än vad
Länsstyrelsens inventeringar visar.
- Det finns passande habitat för flodnejonöga och havsöring i
Kungsbäcken
och uppströms i Gavleån.
och uppströms i Gavleån.
Fråga att utvärdera,
undersöka och diskutera:
- Kan ett omlöp i Boulongern och fingaller vid Strömdalens
kraftverk vara
ett andra steg att öppna upp vandringsvägar i Gavleån?
ett andra steg att öppna upp vandringsvägar i Gavleån?
Källhänvisning/ Litteraturförteckning
Artiklar:
”När tider randas-växande krav på bättre vandringsvägar”-
Pelle Oskarsson,
Svenskt fiske, en medlemstidning från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 1/2013
Svenskt fiske, en medlemstidning från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 1/2013
Föreläsningar:
Christer Borg, ordförande Älvräddarna – ”Vattendirektivet,
vandringshinder
och vattenkraft, Skövde 2011-02-12”
och vattenkraft, Skövde 2011-02-12”
Bernt Moberg, fiskevårdskonsult- ”Vattendirektivet,
vandringshinder och
vattenkraft, Skövde 2011-02-12”
vattenkraft, Skövde 2011-02-12”
Fredrik Stjernholm, biolog Länsstyrelsen Gävleborg:
”vattendirektivet 2010-11-22,
Forsbacka”
Forsbacka”
Rapporter:
Fiskinventering i Gavleån 2012: Länsstyrelsen Gävleborg
Broschyr:
”Vatten-vårt gemensamma ansvar”. Vattenförvaltningen
2009-2015:
Länsstyrelserna och Vattenmyndigheterna
Länsstyrelserna och Vattenmyndigheterna
Intervjuer:
Inger Lindbäck, Vd, Gävle kraftvärme
Bernt Moberg, fiskevårdskonsult med mera
Christer Borg, ordförande Älvräddarna
Fredrik Stjernholm, biolog länsstyrelsen Gävleborg
Christer Wiklund, fiskevärd och fisketillsyningsman Gavleån
Skriftligt svar på frågeställningar:
Axel Henckel, Sportfiskarna
Övrigt: Gavleån- Wikipedia
Kommentarer
Skicka en kommentar
Om du vill bidra med en kommentar, var vänlig signera med ditt namn: