Norge| Rapport från Rogstadmoe​n 2012-08-11

Hämtar kompis Jögga i onsdags vid Kårböle skans. Han har fiskat Kolåsen
halva veckan i kallt väder och med blandat resultat.
Det bär iväg mot Gaula
och Rogstadmoen i raketfart. Anländer 22:30 och sängarna bäddas och det
smuttas på en liten single malt
och det ljugs och läggs upp taktik inför
morgondagens fiske. Ägg och baconfrukost 09:00 och sedan bär det iväg
ner till Laxcentret i Stören.
Jögga måste desinficera och lösa licens.


Väl där kommer ett välkänt ansikte och går på parkeringen. Gamla kamraten
Pontus är i Gaula och skall fiska med sin son. Bla,Bla,Bla. gamla minnen benas ut.
Hur mår våra gamla gemensamma vänner e,t,c. Kocken, som fiskar Tysshölen
ringer och frågar :- Vart är Ni ? det går fisk här hela tiden. Burnout mot
Rogstadmoen och på med grejjorna. Väl nere vid vindskyddet får kompis
Jögga välja övre eller nedre delen av Tysshölen.


Han singlar sten med sig själv och väljer nedre. Jag går upp i kurvan och börjar fiska och vi ser en del fisk som går. Fiskar mig ner mot björken
nedanför berghällen och Jögga vevar upp. Min tur att fiska av bräcket. Gör några kast och fiskar av de stenar som ligger mitt ute i älvfåran. Plötsligt blir det bara tungt i andra ändan. Ingen tvekan och jag kan efter 10 min, landa en 7,9à. Hamrar på resten av kvällen. Ser en del fisk men känner inget. Fredag morgon löper på med sovmorgon, ägg och baconfrukost som vanligt och sedan fiske. 140 kubik nu och stigande. Jögga och jag går hela sträckan. Ser en del fisk men känner inget.






Andra repan fiskar Jögga hela vägen och jag fixar lite jobb från mobilen.
Kliver i när Jögga vevar upp. Han går upp till mig och berättar att en
”bättre” fisk har visat sig vid den övre stenen på bräcket. Lite skämtsamt
säger jag : - Det är lugnt jag tar den. Gå upp och ta en bira du(lyckligt ovetande om vad som skulle vänta).  Lägger ett kast och känner
att något tuggar på flugan. Väntar, släpper slingan och lyfter spöt.





Fisken tar flugan och simmar 20 m uppströms och hoppar rejält. Där står jag med spöt ”nedströms” och tror att jag kör fisken. Skriker till Jögga : - Ta med kameran och kom. Jögga ropar: -Är det en 10+ och jag svarar: -Vet inte, ta bara kameran och  kom hit nuuuuu.. Fisken vänder plötsligt och simmar rakt medströms över bräcket och drar iväg en sisådär 200m. Känns som detta händer inom 20 sekunder och jag fattar ingenting förrän jag ser fisken på andra sidan älven vid brofästet. Börjar veva som en galning och springer nedströms som en idiot. Fisken vänder plötsligt och simmar in emot mig.


Har den på 20 Meter och linan stannar i hårdströmmen. Jävlar Jögga
den har gått fast i botten. Står och bryter och bänder med spöt men
det är helt stumt. OK, plan 2 träder in. Måste vada ut i hårdströmmen
och få loss grejjerna. Kommer ut 15 meter och får tag i T14 spetsen
och börjar dra när jag upptäcker att det har inte gått fast i botten. Fisken
hade bara bestämt sig för att (Här skall jag stå). Den ser mig och det
bär iväg ca 100 meter. Kvar står jag mitt i hårdströmmen med spöt in
emot land, kroppen i spänn och lutad ut i strömmen för att lirka loss fisken
som jag trodde gått fast. Hur skall detta sluta?.


Den stannar dock under bron vid Granöien och jag lyckas lirka linan över ett träd som hänger utöver älven. Väl inne vid viken ovan brofästet känner jag att nu börjar den ge sig. Pumpar och vevar och den kommer närmare,  till slut kommer den in på grundare vatten. När jag ser ”KROKODILEN” blir  man nästan rädd och ängslig, Väl på land mäts den till 122 cm och all kraft
går åt till att få fart på denna präktiga herre.

Lyckan blir total när kroppen spänner upp sig  och den vaggar iväg majestätiskt ut i strömmen igen. En euforisk känsla infinner sig efter detta och vi går efter älven  de 400 metrarna utan att säga ett ord. Kroppen tömd på både kraft och känslor. Uppe vid Rogstadmoen väntar en Tacoafton. Jögga slevar i sig som om han inte sett mat på ett år, kliver i vadarna och går ner till Tysshölen.


Jag kommer ner en timme senare och han har gått en repa och berättar att
han sett en bättre fisk visat sig ute på bräcket. Kliver i och fiskar på. Efter några
kast tuggas det på flugan igen och det släpper. Tar upp och lägger ett nytt kast.
Fiskar snabbare, Väntar, och det rappar i igen. Jepp,  tänker jag men ser bara
stjärtpolen bryta ytan och det släpper. Surt sa räven. Tre dagars fiske.

4,4 7,9 8,3 18,0 samt två tappade. Inte illa för ett ställe ställe som fått
oförtjänt dåligt rykte de senaste åren. Åker nog dit nästa år igen.
Tack alla nya fiskekamrater som jag träffat. Syns igen nästa år.

Skitfiske på er


Med vänlig hälsning / Best regards
Niklas Wiik


Foto:
Jörgen Ahlman



Kommentarer